Just nu är jag inne i en period där teologi känns tråkigt, irrelevant och allmänt blä. Det är inget farligt, de här perioderna kommer och går. Men när man är inne i en Period är det extra fint att ramla över en sån här text:
"Kärleksrelationerna belastas i vår kultur ofta med
orealistiska förväntningar. Vi måste diskutera tendensen att
kärleken reduceras till en avgränsad relation där ett par söker
sin egen lycka medan, eller kanske trots att, hela vår mänskliga
livsmiljö är hotad. Om paret inte förstår hur alla former av
kärlek ytterst hänger samman kan det leda till att deras
kärleksrelation blir så intensivt inåtriktad att den till slut
imploderar. Kärleken i en parrelation löper akut risk att kvävas
om den hålls isolerad från andra relationer."
-Werner G. Jeanrond, Kärlekens teologi
2 kommentarer:
Jo de e bra, synd bara att boken då handlar om så mycket annat än just det där som på riktigt är intressant...
ja, i övrigt är boken så tråkig att den nog är en delorsak till min teologitrötthet. Han verkar lämna den spännande biten åt andra att utforska. Men kanske hans syfte är att ge en historisk bas så att vi har nånting att stå på när vi ska diskutera Kärleken. Han ger några fingervisningar om vartåt vi kunde gå, men de tyngs ner av en massa barlast så att de knappt syns. Det här är det längsta och svåraste ag nånsin skrivit från min telefon, puh.
Skicka en kommentar