torsdagen den 27:e mars 2014

Mat och prat

Bra grej igår: trött som en trasa släpade jag mig från jobbet till metron och från metron till Matteus församling som ordnade något så fint som en middag för unga vuxna. 

Några ungdomsledare fixade (vegetarisk!) middag åt ett 20-tal personer, det var bara att betala 2 euro och sätta sig ner bland vänner och nya människor. Så skönt att för en gångs skull slippa tänka på vad en ska göra till middag.

Det var också skönt att delta i en församlingsgrej utan "det andliga plåstret"; den där hafsiga andakten som liksom ska motivera varför det är okej att församlingen sysslar med sånt här. Det behövdes inte något plåster. Måltidsgemenskapen i sig var motivering nog.

Och nånting hände med den där tröttheten. Att få träffa människor och få mat på mitt fat gjorde att jag helt glömde bort att vara sur och tvär och trött. Blev istället glad.

#tropådetgoda

onsdagen den 26:e mars 2014

Dagens heurekamoment

 
Församlingsvalet.fi erbjuder en perfekt chans att ta en selfie med biskopen. Om du också tar en, kan du snälla tagga den med #församlingsvalet, jag vill så gärna se den. Snart kissar jag på mig av skratt, det här gjorde verkligen min dag.

tisdagen den 25:e mars 2014

Enkelhet på datorn

Länktips!
Ordning och enkelhet på datorn hos Ekoenkelt

Snart borde jag väl ha samlat på mig tillräckligt med inspiration för att faktiskt starta min digitala rensning. Hujedamig så hög den där tröskeln växt sig.

En kanna kaunaa enään

I dag blir jag glad av Aurora och hennes knäppa musikvideo.

Så himla intressant och roligt

Apropå den-blomstertid-i-skolan-debatten: Jag är så himla glad åt att det fanns religiösa inslag i min grundskola.

Jag kommer inte från en superkristen familj, utan från en ganska vanlig folkkyrklig familj (ni vet, medlemskap, dop, vigslar, begravningar och så lite julkyrka däremellan). Ingen chans att någon hemma skulle gett mig ord för gudomlig tröst eller himlasnuddande tacksamhet. Jag gick inte i söndagsskola, så utan skolans Jesusinfo hade jag kunnat leva länge utan kunskap om den person vars födelse vår tideräkning startar ifrån, vars liv präglat vår kultur så mycket. Jag upplevde aldrig religionen som tvång, utan som en naturlig del av saker som det är bra att lära sig om man ska vara människa.

En vän från Sverige förfärades över att barnen i Finland tvingas spela upp julevangeliet på skolors och dagisars julfester. Det lät verkligen hemskt med hennes ord. Men jag som femåring tyckte det var så himla roligt, att få en prick målad på näsan och ett fårskinn, att få vara precis ett sådant gulligt får som jag tidigare sett de äldre barnen få vara. Och det fanns något heligt i att det upprepades varje jul, att det fanns en chans att få nya roller i skådespelet, att få leva sig in nya perspektiv. Och som barn tyckte jag att det var så himla vettigt att börja julfesten med en jultablå. Det är ju där julen börjar liksom.

Och bordsbön. iJesunamntillbordsvigårvälsignaGuddenmatvifår. SOM jag har funderade på den i skolan. Varför läser vi den medan vi står och inte när vi går? Vad betyder det ens att gå i Jesu namn? Och ordet välsigna lät så fint att till och med blodbröd fick ett skimmer över sig. Men utöver orden var det stämningen jag gillade, att det fanns en tydlig markör mellan buset i matkön och själva måltiden. Att vi alla läste en kort ramsa tillsammans, att vi stannade upp och tog det lugnt. Och att alla faktiskt respekterade stunden. Som vuxen vill jag fortsätta stanna upp innan jag äter, och tar mig ofta en stund där jag tackar för att jag också i dag faktiskt har mat på mitt fat. Det inte är en självklarhet. I dag är bordsbön den bön jag ber mest frekvent (som god tvåa kommer hjälp och fenomenal trea nej nu får DU ta hand om det här).

Så, ville bara säga det: att religionen i skolan faktiskt gav väldigt mycket åt mig som tämligen icke-religiöst barn. Det utesluter ju förstås inte att religion i skolan lett till traumatiska upplevelser för andra. De berättelserna behöver vi också få höra.


måndagen den 24:e mars 2014

Instagram

Fastän jag fastar från instagram är jag inte helt borta från appen. Via mitt jobb har jag tillgång till kyrkans instagramkonto ev_luth_kyrkan och tillsammans med tre fina kolleger instagrammar vi ekotips under fastan.

Maria bebådelsedagen till ära instagrammade jag om mens.