ni vet, ibland händer det.
Man känner att nu ska det göras massor av mat och frysas in. Detta ska jag leva på läänge, tänker man lite småsnålt och sparsamt. Och sen skiter det sig.
Nu har jag tre liter puréaktig soppa som ser ut som bebisavföring. Fastän det var meningen att den skulle vara gyllengul och kurrig. Fastän jag lade ner bitar av min själ i den. Det hjälper inte ens med att strö lite sesamfrön över och säga att det är indiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar