Så sa en farbror igår,
och jag skrev genast upp det på min hand.
Det lät så smart och insiktsfullt.
Jag
undrade om det verkligen kan vara så.
Så jag
frågade min granne när vi sammanstrålade i nattmatssyften.
Han trodde på motsatsen.
Bebisar är ju så himla lika varandra. Små kopior.
Medans vuxna
är originalla varelser som stakat fram sig på olika banor.
Hittat olika yrken och format olika liv.
Men.
Jag vet inte.
.
Jag tänker på rumban.
Du ska ha bra hållning.
Du ska lyckas med studierna.
Du ska ha det där vackra förhållandet också.
Nästan som på film.
Och det finns så mycket som du borde ändra på angående ditt utseende.
.
Håller vi inte på och kopierar oss själva?
Å„ndrar och trixar och kämpar.
För att bli en kopia av något annat.
Ett ideal.
Eller har vi ändå kvar våra inneboende original nånstans?
.
Vad tror du?
5 kommentarer:
Jag har hört det där tidigare. Idag känns det som om alla skall formas och bli likadana. Alla skall ha de där snygga och dyra kläderna, alla skall ha en hög utbildning/examen för att lyckas i jobbvärlden (om man ser på jobbannonserna i tidningarna) alla skall trängas på gym för att bli snygga, smala, tränade. Och så tittar vi gärna ner på och pratar skit om de som går sin egen väg, de som vågar vara annorlunda. Innerst inne vill vi nog vara som de. Egna och fria!
Hej Stina! Kul att du också bloggar, de va intressant att kolla in i ditt liv sådär snabbt. Och hej vilka bra tankar du har! :)
Jag hittade nog din blogg för ett tag sen. Men har inte vågat skriva förrens nu. :) Ha det bra! :)
Det kanske finns ett annat alternativ... Frågan är *vem* vi kopierar oss efter.
Jamen visst. Det är ju sant. Det är skillnad på förebild och förebild. Men jag undrar... handlar livet om att kopiera sig efter någon annan eller handlar det om att hitta tillbaka till det original man en gång var? Dessa behöver ju inte vara motsägelser förstås, om förebilden förmår visa hur man en gång var. I så fall måste det vara frågan om en himla speciell förebild. (Kanske rentav en som inte hittas i glansiga magasin (!))
Skicka en kommentar