Just hällde jag i mig den ljuvligaste koppen kaffe någonsin (om jag inte räknar med kaffeceremoni-kaffet i Eritrea). Jag kände mig lite som snuskBjörn i Rederiet när jag grävde fram min kopp från diskstället och girigt hällde i den sista 1,5 decilitern från den rykande kaffekokaren. Kaffet hade stått där ända sen i morse, och det var perfekt. Helt perfekt. Lite bränd smak, blandat med mysrumskaffekokarens alldeles egna touch av mysk. Ljuvligt.
Så.
Mitt beslut att i sympati med Jesu lidande
avstå från mitt dagliga kaffe fram till påsk
kräver en viss omformulering.
2 kommentarer:
Ajattelin, että jos muut snobbailee, niin miksen minäkin. Ja hauskaa oli.-----------------Jep, viittaan just siihen pelottavaan lamavuosien sarjaan. Meillä on perussääntöisesti joka toinen viikko Rederiet-sessio. Suoraa nautintoa. Just ne tyrskyt, ja se alkumusa. Mulla on siihen oma koreografia.-----------------Ja onnittelut siitä että sivutit spam-filtterin.
Hyvää vastapainoo kahvisnobbailulle, tohon Eritreaan en tosin aio puuttua ;) Rederiet!? Mikä läppä, viittailetko siihen ehkä maailman synkimpään ja pelottavimpaan sarjaan lamavuosilta? Se alkumusa, ne tyrskyt
Skicka en kommentar