Jag är glad. För att jag besökte en international sunday prayer idag och det var så avslappnat och skönt. Jag tror att jag hittat kyrkgnistan igen. Det behövdes nog en lite annorlunda men inte för annorlunda plats för att det skulle hända. Avskalat, människonära. Omtänksamt, artigt. Det var nästan som att komma till Taizé. Jag tror jag hittat ett gudstjänstammanhang att trivas i. Jesjesjesjes.
PS. Och jag får tala engelska, jesjesjesjes.
PS2. Och i slutet av månaden ska vi ut och vandra till Björköby. Varför gör inte alla församlingar det?
PS3. Det var inte pinsamt på kyrkkaffet, jesjesjesjes.
4 kommentarer:
Läste "Kyrkgnistan" som en stat (ála Afganistan). Blev väldigt förvirrad en kort stund :p
HAHA! Den va bra.
Låter som ett lite skrämmande ställe!
Beror säkert lite på vilka premisser man har när man närmar sig ordet...
Skicka en kommentar