I morgon åker jag på retreat. Om jag räknat rätt blir det femte gången i mitt liv jag väljer att vika av några dagar för tystnad, lenkki, tidebön och fantastiskt god mat. Det blir femte gången, men det är första gången som jag inte känner att jag är i akut behov av telefonförbud och stillhetsmiljö. Jag är redan utvilad, så det blir intressant att se vad retreaten kan ge mig den här gången, när det inte är en första-hjälpen-situation.
Jag tror att alla människor behöver retreater nu som då. En retreat handlar om att dra sig tillbaka, att retirera. Att stiga ut ur samhällets virvlar för en stund och sedan komma tillbaka, som en lite lugnare människa. På lite stadigare ben.
Jag tror man kan ta en retreat på många olika sätt. Jag var nyss en vecka hos min syster i Oslo, där mina dagar mest gick ut på att städa ett vackert hem, göra mat i ett funktionellt kök och mellan varven snusa på en nyfödd liten bebis. Och nästan varje dag tog jag en rask promenad i en närliggande skog, och avslutade dagen med en timmes skön yoga. Fastän jag egentligen var där för att jobba så kändes veckan ändå som en retreat. För att det var så enkla dagar. Jag behövde inte fixa nånting extra, inte stressa över ogjorda studier. Bara göra saker på halvrutin.
Hur retirerar du?
2 kommentarer:
Tänk om jag skulle ta steget ut i retreat livet. Ett liv kan ju inte vara så hektiskt att man inte kan ta en paus.
Ja! Gör det, gör det! Jag tror det är viktigt att märka att världen nog klarar sig helt bra fastän just jag tar paus i några dagar. Klarar världen sig inte så betyder det att jag tagit på mig för mycket uppgifter. Det ordnas väl retreater på Alskat nu som då, men de kanske int e så avslappnande för dig att åka på dem när du också jobbar där. Men Snoan kanske har nån retreat som passar dig!
Skicka en kommentar