tisdag 27 april 2010

En natt på ikea

Igår kväll/natt kom jag på att man ju kan göra flytten roligare. Så jag surfade in på ikea och planerade en massa smarta och vackra arrangemang till pyttelilla boxen. Som tur är somnade jag innan jag hann klick-et-i-klicka hem nåt. skulle jag haft morkkis nu.


 


måndag 26 april 2010

En söndagkväll

Efter 500 days of summer som var sådär (men ändå fin) kilade vi in till Alvar.


 



 


Vi kommer alla från rutinerade Afrikas stjärna-familjer, så man kan gott kalla kvällen för combat of the giants.


 



 


Skillnad nummer ett: Brickorna i Inkas skatt är av plast, och guldfärgade. Vi minns med saknad de blå paffbrickorna i Afrikas stjärna, som man kunde bita, vika och rita på. Denna skillnad gör markering av spelbrickor betydligt svårare.


 



 


Skillnad nummer två: Inkas skatt innehåller en ny feature: brickor med en indianguide på, som gör att man kan flytta sig till Cape Horn sådär bara och fiska in 500 pesos.


 



 


Skillnad nummer tre: spelplupparna var inga mesiga koner med boll på utan roliga "jättar". Vet inte varför det ska vara citattecken där, men så stod det i instruktionerna. Kanske så man ska förstå att det inte är "riktiga" "jättar".


 



 


Skillnad nummer tre: Inkan aarre saknar motsvarighet till Gold coast och Slave coast. Tråkigt.


 



 


En perfekt kväll, förutom diverse "Hei miks sulla on noin rumat lasit?!"-typer. "Siis, mä en oikeesti tajuu miks sulla on noin rumat lasit." Fast egentligen blev jag mest nostalgisk och minns "hei blondi mullaki on laukku!"-typerna. Inget ljuvligt alls över typerna, men roliga minnen är ändå länkade till deras genialiska utsagor.


.


Att sånt.

söndag 25 april 2010

Kinokopla

Nu sticker jag iväg och ser på 500 days of summer, en film jag velat se fast hur länge. R och jag ska flyga ut från salongen på små rosa moln sen.


Later!

High five!

Det känns som att vårfesten gick vägen fint. Malenami har lagt upp massor av fina bilder på sin blogg. Dit och kika allihopa. Bums. Där finns en tokfin bild av mig och J när vi high-fivar efter att vi blev valda till "Å…rets karismatiska ledare" i Ture Teolog-galan. Tänk att det kan klassas karismatiskt att starta en tsf-blogg.


.


Nu ska jag sova, är totalt mörbultad. Jag ska vara kyrkvärd i morgon, vilket betyder att alla ska komma till domkyrkan klockan 12 och bli tilldelad psalmbok och gudstjänstformulär av mig. Visst? :)


.


High five!


 

fredag 23 april 2010

saker som stör

Vissa saker stör mig mer än andra.


En av de mer oempatiska störningarna är att jag blir väldigt frustrerad på att killen bredvid här i bibban tydligen ska printa ut hela sitt liv, vilket märkvärt blockerar printern som jag önskar printa ut endast ett litet fjuttigt dokument på. Jag gick just dit och kollade. Han printar ut sitt liv i flera exemplar tydligen.

kickbike blev sitt-bike

Min cykel är reparerad!


.


Detta gör mig ledsen av två orsaker:


1) Reparationen kostade hundrafakingfem euro


2) Jag har inte längre ett akut behov av kickbiken


.


Men också glad:


1) Sträckan hemmet-akademin kan åter avläggas på 13 minuter.


2) Å–vning av trixen "cykla utan händer" och "hoppa med framhjulet" har kommit igång.


.


Att en sån fredag har jag. Hurdan är din fredag?

torsdag 22 april 2010

av märket blå

I natt har ett blåmärke dykt upp på min käke, som redan var svälld och ful från förr.


Lite ledsen blir jag.


För i morgon är det årets finaste fest, teologernas vårfest.


Alla kommer att vara fina.


Jag kommer att vara en blågul hamster.


.


.


.


Och jag förstår fortfarande inte varför tandkirurgen tyckte att det var nödvändigt att borra i mitt käkben för att plocka bort en liten visdomstand.

tisdag 20 april 2010

Och köksbordet.

Jag glömde köksbordet. Hur kunde jag.


 



 



jätteliten, men nyrenoverad och fin. Duschen likaså.)

Vår fina trea

Här lyssnar jag på iskelmä helt oskyldigt när jag kom på att jag nog borde visa hur vi bor här egentligen. Det är en fin trea i portsa som fortfarande är utan hyresgäst från och med maj. Så om du och en kompis söker bostad i åbo till ett hyfsat pris och med ljuvlig utsikt så e de bara att surfa in på ovv.com.


 


För att vi ska veta vad vi pratar om kommer här lite bilder från det som varit mitt och S-T:s hem i två fina år:


 



 



 



 



 



 



 



 



 



 



.


.


Sådär. Nu vet ni. Föresten så har jag jätteont i hela mig idag för jag har tagit bort ytterligare en visdomstand. Så det så. Bara för att dra ner på stämningen lite här i slutet.


.


Heips.

söndag 18 april 2010

Att söka bostad

Efter att ha haft bostadssökning som första hobby i flera månader känns det nu lämpligt att dela med mig av de bostadslänkar jag skrapat ihop:


.


ovv.com


.


asuntohelppi.fi


.


huoneistomarkkinat.fi


.


oikotie.fi


.


TVT-asunnot.fi


.


Turunvuokra-asunnot


.


jokakoti.fi


.


realia asuntovuokraus


.


Och lite sympatier:










lördag 17 april 2010

Noterat

Roligt fenomen noterat under en föreläsning i Religiös fostran 2008:


.


.


Blicken folk har efter att ha sagt ett engelskt uttryck.


.


.


Med folk menas här lite äldre människor, som inte är helt vana med engelska, utan använder det ungefär som latin, eller tyska. Som vetenskaplig referens. Som kräver sin beskärda del av helig tystnad efteråt.


 

Om att inte utesluta

Jag städar.


.


Just nu håller jag på med det allra tråkigste: rensa bort de viktiga pappren från de oviktiga. Hela min säng är full med papper och jag sorterar ihärdigt i högar. Varje gång ett papper får åka till skräphögen får jag två poäng.


.


När man städar hör det till att man hittar saker förstås.


.


Jag hittade en fin grej när jag grävde igenom mina gamla litteraturvetenskapspapper. Vi gjorde en exkursion till Helsingfors för ett år sen och besökte ett pressarkiv, där en hel massa tidningsurklipp arkiverats, antingen efter efternamn eller kommun. Självklart hörde det till att genast söka upp sitt eget efternamn, vilket jag gjorde. Och jag hittade min pappas fasters dödsannons från 1997, dit hennes syster hade valt dessa ord:


.


Jag tror på en styrande Gud


som leder allt mot en mening


och allt mot ett mål,


som vet vilken börda var människa tål,


och vet när Han vila bereder.


.


Pappas faster har varit död rätt länge nu, hennes syster likaså. Jag minns dem som helt otroligt intellektuella kvinnor. Som brukade ringa oss och berätta historier på franska. Jag var alltid rädd när vi besökte dem, eftersom jag oftast hade fel kläder eller hade färgat mitt hår i opassande nyanser som rosa eller svart. Jag minns bara intellekt, visdom och noggrannhet. Föga anade jag en gudstro. Och ändå fanns den där.


 


Nu ska jag försöka komma ihåg att aldrig aldrig aldrig utesluta saker.

Städschwung

Idag städar vi.


På tisdag kommer tjugotusen människor att granska vår lägenhet.


Lite vemodigt faktiskt.


.


Men.


Jag ska städa vårt kök med hjälp av Underbara Clara.


.


Hej så länge.

torsdag 15 april 2010

Hauerwas är färdig!

Bara fem månader för sent.


Och dåligt skrivet.


.


Men ändå!


.


Nu förväntar jag mig att studiepoängen ramlar in genast.


.


Jag sa genast.

Kick it real hard

Min cykel är på evighetslång reparation.

Vilket betyder evighetslånga marsher från mitt hem till

alla platser där det förväntas saker av mig.

Jag har varit lite ledsen över det här faktiskt.

Men igår fick jag låna min vän N:s kickbike.


Och den är helt fantastisk.


Jag känner mig helt suverän när jag svischar fram med den, fastän det darrar som bara den och gör ont i musklerna under knäet.


Nu ska jag kicka iväg.


Ha en bra dag, ni!

söndag 11 april 2010

Downsize:a

Hemma.


Jag sitter i lägenheten som är mitt hem ännu i en halv månad.


Det känns lite kreisigt att två år av samboendeskap med S-T ska ta slut. Och vi har inte ännu ens diskuterat vad som ska ske med Totoro och Pikku Ystävä. Eller vad vi ska göra med den fina stolen vi fick av en kompis kompis.

Men vi hinner ännu.








Jag håller som bäst på med halveringen.


Fast när jag insåg min svaga natur ändrade jag den till en tredjedelning. Det betyder att jag samlar ihop en grejgrupp åt gången, och plockar bort en tredjedel sånt som inte får komma med till nya hemmet.

Ett exempel ur verkliga livet:

Jag hittade 45 halsdukar (av varierande valuta) i lägenheten.

Efter lång vånda som närmast kan liknas med att tvingas överge sina barn sållade jag ut 15 av dessa som nu ligger prydligt ihopvikta i en ikea-kasse på väg till teologernas gratisloppis 28:e april.




Processen visade sig vara rätt jobbig när jag kom till jackorna.

Det är liksom så svårt att motivera varför en liten tös som jag egentligen behöver ha tre stycken svarta läderjackor och två vita vinterjackor. Samtidigt som där också hänger den gigantiska jeansjackan och de två manchesterjackorna och rutiga jackan och vattentäta jackan och "Jag är äldre akademiker på wappen"-jackan.



Tredjedelningen är inte lätt, men nödvändig.





fredag 9 april 2010

Trött som en trasa

Mä oon ihan rätti.




Så säger mamma när hon är riktigt trött.


Att hon är trött som en trasa.


Så känner jag också.


 


Riktgt trött, sliten.


 


Hejdundrande sitz igår.


 


Viktigt uppdrag ikväll.


 


Scary shit mail för en halvtimme sen.


 


 


 


Nu ska jag packa ihop lite grejer, och sen bär det iväg på helig helg i Å…bo skärgård.


Jag ska få fira taizèmässa, batikfärga, äta, umgås och spela paintball.


 


 


Tills vi ses igen kan jag tipsa om att Emilia Torrini är helt underbar på spotify.


 


Hejdå.

onsdag 7 april 2010

Williamsburg, Brooklyn, New York

Ursäkta, nu blir jag snudd på för teologisk.
Men jag bara måste berätta.

För nu har jag snurrat in på indrag.se igen.
Och hittat detta.




När jag läste

"– På många sätt är vi nog en modern eller postmodern kyrka, men samtidigt är vi en ganska traditionell församling. Musiken är till exempel väldigt traditionell. Vi har ingen poppig lovsång som amerikanska evangelikala församlingar, utan vi sjunger gamla psalmer. Och vår liturgi är också väldigt traditionell. Samtidigt vill vi vara en församling som lever nära våra grannar."

blev jag
varm i magen.
För liturgi
och gamla psalmer
och nära våra grannar är
så himla bra nyckelord.

Sen ytb:ade jag förstås.










Alltså jag vill åka
till
Williamsburg, Brooklyn, New York
till
Resurrection Presbyterian Church
och hälsa på.

Mina finaste ytb-stunder II

Nick Cave.

Jag vet inte när fascinationen började.
Kanske det var när PH spelade rock of gibraltar, helt oförhappandes på en efterfest.
Eller när jag botaniserade i min svågers himlalika skivhyllor.
Eller när jag sökte PJ Harvey (som nämndes i Gilmore Girls) och hittade
spännande duetter.

Jag vet inte exakt.

Men jag vet att det är stort.
Det han gör, det han skapar.
(Fast böckerna kan ni skippa,
ifall ni inte har en fascination för
blod, smuts, knivar och elakheter.)


Perfekt kvällsmusik.

I det här klippet finns en kort intervju, där herr Cave med sin mjuka och ödmjuka australiensiska berättar om musikens tre grundteman; kärlek, Gud, död. Hans sätt att tala om sin musik är trollbindande. Efter den korta intervjun får vi höra en livespelning av Hallelujah. (Inte att förväxlas med Cohens sönderspelade kreation.) Låten är en lidande mans sång om förändring. Om ironin i att livet finns som allra mest mitt i skiten.















Lyssna.
Caves lyrik är flytande guld.

Detta är dagen

Detta är dagen då jag:

  • fick min framtida bostad bekräftad (jeeeeee!)

  • höll i trådarna för två möten

  • hade en perfekt stund i mysrummet (en sådan då man märker att personerna i rummet råkar ha den perfekta konstellationen och att alla dessutom är i exakt rätt stämning)

  • hörde många trötta kommentarer om Magnus och Petskis försök på prästjobbet.


"ingen respekt för det heliga"
"att vi bara sku läsa innantill!"
"en sån trivialisering av själavården"

Själv blev jag glad av Petskis doptal,
men ledsen över alla fördomar som tydligen fortfarande finns.


Detta är också dagen då jag:


Tack för idag!

lördag 3 april 2010

En aprillis

Jag kan idag skratta åt frustrationen igår när det tydligen var fysiskt omöjligt för mamma att ta mig på allvar när jag förklarade att jag fått positivt svar på min bostadsansökan. Hon tyckte att jag klurat ihop ett riktigt bra aprillskämt när jag fortsatte funderigen med att jag antaglien måste göra mig av med massor av grejer för att rymmas i den nya lilla lilla lägenheten. Att det sen tog hela dagen att reparera skadan efter att hon vidarebefordrat "skämtet" till resten av hemmavarande familj är kanske ändå lite smålustigt.

Men ja: jag ska flytta. Inget skämt alls faktiskt.