on a personal note

Ibland använder jag min blogg som ett personligt anteckningsblock dit jag skriver saker som jag för allt i världen inte vill glömma bort. Nu kommer några sådana saker.

pasta
lök
champinjoner
citron
jordnötter
svartpeppar
smör

Mmm.

meanwhile, at the office

Det är en bra dag idag. Jag har skapat ett *kontor* åt mig genom att modigt möblera om lite i seminarierummet. Nu har jag ett vackert litet skrivbord vid fönstret, där jag kan iaktta alla dessa teologer. För tillfället sitter en kille i solen och äter en kokosnöt. För en stund sedan åt han gurka. I rummet bredvid sitter M och facebookar på den vidriga datorn. Snett bakom mig sitter J som studerar flitigt. Jag lyssnar på en massa bra musik samtidigt som jag skriver mail och välkomsttal och utreder grejer. Och nu återvänder ett lass underbara människor från Gado Gado Lunch and Paaaaaady.
Jag hör väna röster ropa mitt namn.
Nu blir det divinafest!

För att använda Stora E:s ord: Just nu är det bra att leva.

Jag i mitt kontor

Derrida

dekonstruktionens grand old man

översvämmning

En sak som jag finner lite konstig, är att det finns helt sjuuukt mycket bilder på Jacques Derrida på nätet, men inte en enda av Grace M Jantzen. Vad jag kan hitta i alla fall. Så jag har inget ansikte att länka alla mina tankar till, bara ett namn. Jag har nämligen massor med tankar just nu. Svämmar nästan över, the way it goes.

what's a girl to do?

När jag ändå håller på och studerar flitigt kan jag ju visa er

nånting fascinerande som jag just slumphittade.

En sån cykel, jodå.

Halarehoi

kaBrr

Det är lite kallt här i Blåa. Så jag fick den sjangdåbla tanken att iklä mig min nya halare, som ju är menad att värma i diverse oväder. Lyckliga omständigheter måste ju ligga bakom att jag inte orkat rouda hem halaren tidigare.

plötsligt blev det svårt att rymmas in i rutan


TSF
Föreningen mot plågsamma kyrkobesök

Och ett varmt tack till sponsorerna, tjing.

bra känsla

Ibland känner jag mig som Maildrottningen.
Hon som
med enkelhet vidarebefordrar det som ska vidarebefordras,
kvickt raderar sånt som helt uppenbart är osaklig goija,
och som med träffsäker vana
formulerar artiga förklaringar till varför medlemslistan
även detta år uppdaterats
och de som inte betalat medlemsavgiften
dessvärre trillat ut ur bagaget.

Det är rysligt bra
att ha en sån känsla ibland.

ei mahdu kaaliin

Det kanske är nåt fel på mig (typ att jag inte studerar ekonomi eller statsvetenskap) men det här är nånting jag bara inte fattar:

Om staten betalar studiestöd åt mig,
varför ska jag då betala skatt på studiestödet åt staten?

Vad är det liksom för vits med att skicka pengar fram och tillbaka?

Jag fick skatteåterbäring i år. Vilket känns lite absurt. Först har jag varit duktig och betalat in skatt (och i mitt sinne sett alla lågstadieskolor som tack vara min skatt inte slås samman till gigantiska komplex där barnen tynar bort), och sen plötsligt skickas pengarna tillbaka?
Va?

Jag undrar:

Går det inte åt en massa onödiga pengar till detta fram- och tillbakaskickande av pengar?

Let's talk about it

Min helg har handlat om att studera.
Eller åtminstone försöka.
Men att inse att det är akut viktigare att diskutera än att läsa.
Så är det.
Fastän man får noll studiepoäng av det.
Vi har diskuterat allt det viktiga, ter det sig som.
Och dragit in gueststars i spelet.

Det kan inte förnekas att Emil är en god studiekamrat.

Skön vecka 17 åt er!

himmel

den är så blå att man får ont i ögonen. Och den uppmuntrar inte alls till att skriva en massa inlämningsarbeten.

Äntligen vågade jag mig in

i Naphouse, på Humlegårdsgatan.
Där bemöttes jag genast   av de skönaste av typer.
Tänk att det faktiskt finns ett ställe här i Åbo dit man bara kan fara in och helt öppet och ohämmat sova mitt på dagen. Min nya hemort (japp, min skatt går till åbo, inte till maxmo, och ja jag vet att jag är en förrädare) blir alltmer attraktiv desto längre våren framskrider.


foto från naphouse.org

Och tänka sig, snart blir det rödvin hos Emil
och sen
lite välgörenhetskonsert av RÅA.

Livet är härligt.

pesach

Sånt här hände i Å–sterbotten förra helgen.

Påskhäxerier.



Jag och lilla E hissar flaggan.
Bara så att hela byn ska veta att vi firar dop.



Tre lyckliga faddrar



och en liten församling


Tjing.

och det straffade sig

man ska äta riktig mat och inte bara konstigheter. Oliver på tom mage rekommenderas härefter inte.

Nu sitter jag här och äter oliver

för det är min motivationsmat.

Jag tänker på att påsken var fantastisk.
Jag blev fadder.
Jag fick se och höra Maximus-kören uppträda. (som Så värt besöket)
Jag fick vara moraltant.
Jag fick sitta vid vårt frukostbord (som är något av det bästa)
Jag fick göra luruja.
Jag blev åter igen moster. Å…t en tös med vackra tår.
Jag åt enbart god mat.
Jag vårbadade.
Jag fick träffa min goda vän F. Fick sitta i en helt annan värld
en stund.
Och:
jag återupptäckte glädjen
av att spela dataspel
med kompis.

breaking the law

Nu tänker jag göra något troligen jättehälsosamt. Sluta blogga. För 5 dagar. Inte läsa bloggar, inte skriva blogg, inte slösurfa, slumpsurfa. Nope. Nu ska jag åka hemhem och hänga med familj. Då får bloggar vara.

Lite laglöshet år er så länge. Välsignad påsk.

en liten en

jag tar en paus, en liten en.

skriver predikan egentligen, men har svårt att hitta fokus.

tänker i stället på:

• att en bebis nu är på väg, en liten en


• att det snart är påsk, och jag åker hemhem


• att det hemhemma finns en familj på elva, om jag och R räknade rätt. Inte så liten en.


• att jag ska packa en väska, en liten en


• och att jag ska snart bli fadder åt en liten en

att sånt.

Mycket bättre än Carola

DC

Idag hittade jag äntligen Datacentralen och Oraklet.

Man skulle ringa på en dörrklocka.


Efter en minuts prasslande sade en lite torr mansröst vänligt
"ja, nu kan du komma in".
Så jag stegade in i en konstig värld av skrivbord
   
och korridorer,


och plötsligt stod jag framför oraklet,

som sa åt mig att jomen visst i det där rummet finns
två färgskrivare.

Och det gjorde mig riktigt glad.

Hoppas er dag var minst lika givande.

morgon, god?

ja tack.

Hoppas det blir en dag värt besväret.
(ush, vilken attityd jag kör med)

once upon a time
there was a boy who wanted to fly

when he finally got to try
he said
it wasn't worth the time

the fine arts 2

När jag försökte förstå menyn till vårfesten hittade jag denna gulliga och välskrivna berättelse om hur en efterrätt kom till.

melba

the fine arts

Under min uppväxt läste jag mycket Aku Ankka. Mycket. När jag var riktigt liten läste pappa Aku Ankka som kvällssaga åt mig. Senare utkämpade min syster och jag våldsamma slagsmål om tidningen. Å…h, den var ljuvlig. Det fanns alltid tid för en Akkeli. På en feberdag kunde jag klämma i mig tio tidningar. Det betyder trettio egna berättelser, plus ledarna av Markku Kivekäs. Min tioåriga prenumeration slutade först när jag flyttade hemifrån.

Så det är inte konstigt att jag känner mig som Pelle Peloton när jag liksom han finner konserver vara en av mänsklighetens finaste uppfinningar. Tänk att kunna konservera mat! Tänk att nån fångat en tonfisk för några år sen på andra sidan jorden, tillrett den, konseverat och transporterat den till min tallrik just nu. Det finner jag ohyggligt fint.


En annan fin grej är att Damn Seagulls kommer till Klubi på fredag. En mindre fin aspekt är att jag då befinner mig i Å–sterbotten.

uslig

jag är uslig.

Märkte att jag inte kommer att ha tid med nånting roligt eget denna vår. Nej. All tid kommer att gå åt till studier och förening. Vitsis crap.

Hejdå, sunnuntaileipurit
hejdå, hinna göra egen mat i lugn och ro
hejdå, hinna skaffa linser så att jag kan gå i vårsolen i mina fina svarta solglasögon
hejdå, välgjorda inlämningsarbeten


Raates raate, ge mig hundra timmar till i veckan.

Matzwa

En udda arom av bränt bröd och kål söker sig i denna stund ut ur vår lägenhet in den åboländska bygden och förundrar mannen och kvinnan på gatan. Vi har varit kosher idag. I stort omfång. Sedermåltiden kommer som så att ha knaprigt bröd och saftig sallad att handskas med.

I de arla stunderna av
vår senare
professionella verksamhet
såg det ut så här:

R härjar och jag njuter av hennes ljuvlighet.

Risotto

Här sitter jag i seminarierumsgrottan och avverkar saker på min to do-lista. En tråkig punkt är att jag ska läsa en lång och komplicerad religionsfilosofisk text och skriva ett referat på den. En av de roligare punkterna är att jag ska konstruera ett risotto-recept för vår sedermåltid. Det vettigaste i alla lägen är att börja med det roligare.

Det finns tusen variationsmöjligheter på risotto, tydligen.

Den här kallar sig himmelsk.



nam

Riemuiten ja iloiten

Vad glad jag blev idag, åt många saker.

Nu närmast är jag glad över att det är ett så sympatiskt positivt gäng som är med och fixar vårfesten.
Sen är jag också glad åt att tre skumpaglas och fyra kakbitar befinner sig i min mage. Tack för kalaset lektor.
Enorm glädje också över att jag äntligen lyckades ha roligt under en utislunch. Den stunden har verkligen låtit vänta på sig.
Sist, men inte minst, är jag glad åt att jag fick träffa Stora E idag. Tjugotusen dagar sen senast.

Men, för att komma ihåg att det goda och onda löper jämsides genom våra dagar kan jag berätta att min dag även innehöll ett aprillskämt gone bad.

Nåväl. Those things too.
Nu ska jag skriva predikan.
Cheers!