Vad bra det blev igår!
Tänk så fantastiskt att fira tillsammans med folk som faktiskt bryr sig. Det är så oerhört spännande, så omkullstörtande evangeliskt (=glädjebudskap på kyrkspråk) att vi har fått Björn till biskop. Vi funderar på att börja kalla oss "björnligan", bara för att vi bryr oss så mycket.
Glädjen över valresultatet fanns kvar hela kvällen som en slags grundglädje. Det var bara att studsa på den om man kände sig en gnista svårmodig. Tidernas kväll!
Men klart att det inte är bara glädjeyra. Det finns många som tar valresultatet som närmast ett personligt nederlag, som känner att deras framtid nu är mörkmörkmörk. Och jag blir så ledsen. För jag ser hundra goda möjligheter för ekumenik, öppenhet och gränslös kärlek, och samtidigt ser min medmänniska kramp, ångest och splittring.
Outgrundligt.
Men jag tänker ändå tro att mänskliga möten och helande samtal är framtidens melodi.
Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar