Idag var världen vit när jag kämpade mig upp ur min bädd. Nu krävs det helylle, tänkte jag. Och till min glädje hittade jag mammas enorma röda tröja. Nu går jag omkring och är mysig och saknar min moder.
Det kortare håret visar idag sin mer problematiska sida.
Att skolka ter sig väldigt positivt.
Lunch likaså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar