Roadtrip med pappa

Nu drar jag till Å–sterbotten.
Där ska jag städa,
promenera,
fotografera.
Och plugga pacifism.


Sayonara!

Å rets pressbild

Bränd regnskog.
Så lessamt.
Så vackert.
Av Heidi Piironen.

Pappa tipsar

Pappa är på besök och han undervisar mig i kalkyl och visar pohjanmaan matkailus senaste satsning på online bokning. Vi tittar länge på olika bilder som alla liknar varandra, och så jämför vi små textsnuttar med varandra.
Sist men inte minst visar han sin favoritsajt på nätet:

www.marinetraffic.com

Och det är inte vilken sajt som helst; genom den hittar man information om precis varje fartyg som trafikerar alla världens hav. Alla sju.
Helt galet vad föräldrar hittar på nuförtiden.

Jag känner mig som en påse

Jag är inte riktigt färdig för att inleda veckan ännu, så jag mjukstartar genom att ha världens mjukaste kläder på mig. Mjukt och stort och tjockt.
Jag känner mig som en påse.

Mina finaste ytb-stunder I

Bara på TF

Jag skriver en slutrapport till en kurs i praktisk teologi
kring
hur pastor Teodora Teolog
ska gå till väga när hon förbereder ett samtal inför en begravning
och
ett griftetal.

På begravningen ska Herr Milds dotter sjunga
"Jag vill tacka livet".
Sådär som Arja Saijonmaa.


Jag citerar en präst som antagligen ville värva oss till sin yrkeskår:
"Det finns inget coolare än att begrava människor."

Blodsmak

Jag har aldrig haft så här mycket blodsmak i min mun tidigare. Som håller på länge dessutom. Sådär smått liksom.
Att ta ut visdomständer är inget vidare. Kritsch och kratsh när tanden bröts sönder. Oj och voj när det värker och endast mat i flytande form är tillåtet.

Tekken

När jag var tio ville jag ha ett gäng killkompisar som jag kunde äta godis och spela dataspel med. Det hände aldrig, eftersom a) jag bodde långt borta från alla potentiella kompisar b) jag var lite smygblyg.
Men idag.
Ska jag få hänga med killkompisar och spela detta:

Tänk vad allt kan ordna sig till det bästa. Bara man ger det tid.

look, no hands!

Jag har lärt mig att använda självutlösaren på kameran.


Nu är det slut på mörka bilder i vår mörka hall.
Solen och bambugardinen ska få göra sitt.

Superstor herrskjorta - SPR-loppiset i Vasa
Bälte - H&M


Nu ska jag iväg till Tammerfors på bizniz.
Ha en skön helg!

som bäst äter jag skinksmörgåsar

Något som utmärker mina föräldrars visiter är att vårt kylskåp alltid fylls med rejäla robusta hederliga gammaldags proteiner. Efter morgonens halvtimmes besök väller vårt skåp nu över av lax, sill, ägg, specialostar och skinka. Och då lyckades jag övertala dem att ta medwurstpaketen med sig nån annanstans.

Som vegetarian känns det här alltid lite konstigt.

Ytligheter!

Loppisbloggen får fortsättning! Tjoho!


En dagens.
Eller.
Nej.
En helgens.
Allt förutom strumppisarna är loppisfyndade.


Detaljer. Min Hellsongs-pins kan skryta med att ha överlevt inte bara en,
utan två turer i tvättmaskinen.
Och pärlhalsbandet är så mycket loppis det bara kan bli.


Jag köpte en tröja på båt'n. En rea-grej, annat går inte. Den påminner om en klänning som jag och min syster ägde i tiderna, när vi var små och hade fjunigt hår och var elaka med varandra.


Och här är presenten jag fick av mamma. Helgon-örhängen!
En rellis-tönt är en rellis-tönt är en rellis-tönt..


Jag fick den här klänningen av syster L. Hon håller helt tydligt på att förvandlas till syster E ("Ai tykkäätkö sä siitä? No kyllä sä voit saada sen."). Vet inte riktigt hur jag ska använda den ännu. Kanske den handlar om vår och tights och läderjacka.


Jag tror helgon-örhängena får hänga med.

Båt'n

Vi åkte alltså båt. Inte den vi skulle med, för den satt fast i isen. Inte heller med en annan, fastän vi bilköade till den i två evigheter. Men med båt nummer tre fick vi åka, fast den anlände till Stockholm 12 timmar senare än beräknat.
Så det blev inget körande till Oslo och bevittnande av systerdotters dop. Lite kallt. Men det blev många gratis buffèer och ett längre impulsbesök hos syster i stockholm. På något sätt blev båtresan helt jätterolig, trots motgångarna.



Vi fick hytt med fönster! En tvåpersoners. Vi var fyra. Jag sov på golvet.


Hytten blev så vacker när kvällssolen ryckte in.
Något av det bästa som finns är att läsa serietidningar i kvällslugn.


Jag läste till tent på en soffa med spegel ovanför.


Och mellan varven busade jag med Lilla E, en sprallig kille som inte alls
är så blyg för kameran som man skulle tro på basen av den här bilden.


Mhm. Båtfrukostar. To die for.


När vi äntligen kom i land mötte vi min fina syster L
på ett cafè som ritade hjärtan i kaffekopparna.


Sen kollade vi in Gamla stan. Lillkillen somnade på min pappas rygg
och resten av oss lät helt oförskämt mamma bjuda oss på presenter.
Jag visar min present i nästa inlägg.


Vi kikade in i olika roliga butiker. Fast den här gick vi bara helt kallt förbi.
Ingen av oss var intresserad av färgglada djurlampor.


Jag bestämde mig för att jag också skulle göra såhär om
jag hade behov av att täcka för en glasdörr.


Sen blev jag nästan rojalist.


Här är vi färdiga med gamla stan och styr stegen mot kungliga slottet, där man inte fick ta bilder. Men det var stort och allt var täckt med guld och krusiduller.
Mamma stortrivdes.


Sen körde vi till Bålsta, där min syster studerar vid en liten skola med härlig mat och fina utrymmen. Och många informationsskyltar. Vi övernattade i hennes roliga lägenhet och tog massor av roliga bilder.


That's it.
En totalt oanad helg.

Hem ljuva hem

Jag har varit på språng.
På en resa som skulle till Oslo men hindrades av ismassorna och landade i Stockholm.
Bilder kommer kanske snart.

Men nu gör jag viktiga saker:
städar och lyssnar på
Radio Pleppo.

Ba-na-na-naaan!

Facebook utmanar min moraliska horisont

Jag har så himla svårt att välja.

Ska jag gå med i
Vi som stöder pälsnäringen
eller
Turkistarhaus historiaan
?

Ibland måste man få misslyckas.

Jag har betraktat andra bloggares underbart häftiga kollage. Och tänkt: "jag vill också".
Men jag förstod inte att det faktiskt kräver talang och skicklighet.
På kollagefronten saknar jag helt tydligt dessa,
för efter en timmes idogt petande är detta vad jag åstadkommit.
Lite pinsamt.

När jag började bildsöka fjädrar gick insikten om min egen otillräcklighet sakta upp för mig.

Flashback från 2004/5?

Eftersom jag har börjat rota i mitt kreativa minne på sistone
så började jag fundera på en workshop jag deltog i för länge sen.
Den hette Do Redo.
Den fixades av två kvinns som just hade gett ut en bok:



På workshopen slaktade vi gamla ylletröjor och gjorde häftiga ting av dem.



Eftersom jag började fundera på detta roliga, så
googlade jag projektet (givetvis).
Och gissa vad jag hittade!

Detta:

En liten Liisa. Med rock-hår och noll tankar på teologi men hundra tankar på framtid.
Oj vad tuff hon var.