Det börjar väl bli dags.

Vilken konstig dag. Trots gratis tårta och en massa roliga huvudbonader åt apan Ziv har mina tankar omhuldats av ett töcken. Det börjar bli dags att säga farväl inför sommaren. Det har jag faktiskt ingen lust att göra.

Processen är redan påbörjad. En sista lunch me Öz. En massa hojtande av hejdåhaenfinsommar! åt random festfolk.
En rolig felsägelse, ett secret handshake.

På söndag flyttar vi, sen åker jag upp, upp, upp.
Vitsi vad jag kommer att sakna.

Men först: veckomässa å hejdåbira.

Rolig höftdans

Jag uppfann en rolig höftdans igår när jag insåg att jag nu gjort allt som behöver göras för att få mina tio hebreiska studiepoäng. Dansen går ut på att röra på varsin höft i tur och ordning medan man stirrar koncentrerat på den höft som för tillfället är i rörelse. Samtidigt har man upp händerna lite slarvigt. Och sjunger jee, jee...

Jag försöker göra en studieplan för mina tre följande år. Spännande, frustrerande. Tänk om jag tar litteraturvetenskap som biämne! Eller filosofi! Eller konstvetenskap! Eller tänk om jag inte fattar mig på systemet som inte tillåter mig att studera hur mycket jag vill! GrRrR

Jag vill inte åka hem. Jag vill stanna här, umgås, dricka kaffe, hitta på saker. Prata viktiga saker.
Jag vill inte stå där framför miljoner konfirmander och låtsas veta nånting bättre än dem.

På söndag ska jag dessutom låtsas klara av att köra en paketbil. Hah. Bra skämt.

snabbis

Jes. Fick resultat från filosofin, fullständigt nöjd.

Nu; jobb med religionsfilosofi.

Riktigt snart: flytt.

...om så ME VÅ LD

Här sitter jag nu, mitt i natten på universitetsområdet. Dörrarna har gått i lås, går jag ut nu slipper jag inte in igen. Jag har allt jag behöver för tillfället; en påse äpplen, min dator, skolans dator, en printer. Mitt filosofiarbete ska bli klart i kväll. Om så me våld.

Satt just och pratade bort   några timmar, viktiga grejer dock. Och ett superhemligt practical joke.

Jag håller på och interpreterar Wittgenstein, me våld. Nu ska det här bli färdigt. Och banne mig vad det ska bli bra.

I morgon e de Hfors som gäller igen. Roadtrip, darlings.

Run to the hills

Festfolket har lämnat min lägenhet.
Vi har varit till Kuppis äventyrspark. Jag blev helt vild där. Hela min barndoms avsaknad av lekparker mynnade ut i att jag sprang omkring mångt ivrigare än lilla E. Sen har jag lärt mig att portobello är en stor svamp. Med diameter ca 10 cm och rolig konsistens. Nästan som en biff.

Underbar konsert med Hellsongs.
S-T och jag pratade efteråt lite med Kalle . Vi kände oss tvugna att berätta hur underbara vi tyckte att de var, och hur otroligt mycket vi skämdes över den finska publiken. Sen fick jag en bandknapp. Och han sa "tack för dansandet", vi tänkte "anytime!". Så började vi planera hur vi skulle kunna jobba som publikväckare, vara såna där som modigt rockar loss framför scen så att alla andra också vågar. Vi kunde även stå där efteråt och sälja deras skivor och t-skjortor.  Sen lyckades jag kanske förolämpa sångerskan Harriet lite. Nåja, jag hade inget manus.
Vilken fin kväll det var!

ångest

Kierkegaard talar om att den värsta ångesten är den som vi har över ingenting alls.
Jag tycker att den värsta ångesten kommer av att ha viktiga saker att göra, men en kropp som ivrigt slarvar bort tiden.

Nu ska jag hem, skriva filosofi, städa inför fabulöst besök. Och köpa proppupplösningsväska för min diskho.

Totoro är nästan färdig.

That's my philosophy

Nu effektiveras det.
Igår pluggade jag hela dagen, och fick äntligen grepp om Kant! Han är inte så svår som man skulle kunna tro. Jag fick urgent needs att förklara hans praktiska gudsbevis åt alla möjliga människor. Fyllde en whiteboard med filosofiska ting.

Kierkegaard e sympatisk och Nietzsche är inte så farlig som man skulle tro. Han ville bara leva. Och han tyckte att den moderna människan släpade runt på en massa onödiga fakta som inte har nån betydelse alls för våra liv. Kringvandrande encyklopedier, till ingen nytta alls.

Nu är det bara förståelsen av Wittgenstein som återstår, sen kan jag plita ner allt jag vill få sagt. Märkte just hur otroligt skönt det är med radavstånd 1,5.

Vi hade gratisloppis här för några dagar sen, och nu går jag runt i min studiekamrats frus tröja. Härliga ting.

Och snart får jag underbart besök. Tänka sig, besök, hit, till Å…bo.

Fantasma betyder spöke på nytestamentlig grekiska. Det var det lärjungarna sa när de såg Jesus komma gående på vattnet. Eller nåt.

Hoi, studier.

Määh

Jag kommer inte att åka till Tanzania nästa vår.

Kafferummet kokar.

I sin fagraste korthet

En söndag.

Högmässa med lysande predikan, blåbesök för att låna toa, utredning för att gå vidare, soppa för att bli mätt och hebreiskaläxa för att överleva morgondagen. Jag försöker översätta Kain och Abel-texten. Det går sådär.

Upplevde åter den underbara känslan av: Allt ordnar sig.
Jag kommer att få låna mammas bil till flytten, och jag kommer att få underbart syskonbesök. Jag kommer dessutom att få ha en underbar dag i helsingfors och få uppleva en riktigt nödvändig prästvigning.

Det lutar åter mot att livet är härligt.

Om att kräva motivation av andra men sakna den själv

En sådan dag. Igen. En intensivkurs avklarad, snart är jag lycklig ägare till två studiepoäng och en lite fladdrigare höst.

Jag höll ett övningstal om att människan måste motivera varför hon äter kött. Jag tror jag skrämdes lite, för efteråt kom en tant och frågade med förfäran i rösten om hon måste sluta äta biff.

Har haft det konstigt stressigt, och är fortfarande mitt inne i det. Det är konstigt att skära bort all fritid för att hinna jobba med nånting som man ändå inte blir färdig med.

Jag har börjat tvivla en hel del. Eller, börjat och börjat, det har jag väl alltid gjort, tvivlat på det mesta. En riktig Descartes. Men nu ett litet tag kände jag att jag kunde lita på saker och ting. Lita på att Gud är god, att kärleken finns och faktiskt är stark. Men. Alla dessa människor som är så säkra på att de skådat sanningen. Som med tvång vill kasta sin sanning på andra. Undrar om de förstår hur mycket de förstör.
Isabella, låt inte dom jävlarna ta dig.
Okej, Ulf , du har rätt.

Nu ska jag försöka få till en snajsig ansökan om att få åka till Tanzania nästa år.

tillägg: Oi! Fick just motivations/glädjebesök. Fantastiskt. Nu bara svischar fingrarna över tangenterna och riktigt snart är ansökan färdig. Då kan jag med chill i huse gå till båtarna och fira sommaren.

En doft av medvurst

Jag sitter och skriver ett arbete med deadline i morgon. Jag är omgiven av ett gäng fnissiga teologer som delar på ett medvurstpaket och berättar saker åt mig.

De är urbota gulliga. Undrar om de kommer ihåg att jag är vegetarian. Hihi.

Kom närmre

Hihi. Nu har jag betalat en räkning för A Concise Hebrew and Aramaic Lexicon of the Old Testament. Hurja. Nästa år blir det då textkurs i hebreiska. Coolt.

Idag har jag och blivande kämppis S-T varit till banken och fixat grejer. Fint, det går framåt. Nu gäller de att börja länsa bort allt onödigt och strukturera resten i fina flyttkartonger. Spannend.

Igår blev jag så oerhört led på alla dessa människor som till varje pris vill undvika mänsklig kontakt. Jag hade god lust att riva hörlurarna ur öronen på en massa folk. Snälla schacke, va närvarand!  Varför vill människor låsa in sig i sin egna sfär hela tiden, fastän de står mitt bland folk? Tänk, man kunde vandra omkring i en stad en hel vecka utan att prata med en enda människa, fastän man hela tiden är omhuldad av medmänniskor. Vara helt ensam fastän man är mitt i en folkmassa. Hur sjukt är inte det.

Gah. Det borde ju vara effektivitet som gäller nu, ju. Har fortfarande miljoner grejer att göra.

See ya.

Tohu vavohu

Kaos och oreda, på hebreiska that is.

Det är så himla mycket just nu. Eller är det kanske alltid så?

Jag har haft en underbar semester mitt i ett hektiskt skede. Jag borde kanske inte ha tagit ledigt, med tanke på att jag faktiskt har saker att göra. Men ibland måst man. Och det lönade sig kanske, för idag har jag faktiskt, på sjukligt allvar, varit Flitiga Liisa. Hobbes, Spinoza, Cambridgefunderarna och John Locke avklarade.

Men ändå, en sån underbart fnissig dag. Mitt liv erbjuder i sanning mycket material för fnissigheter. "Bra att man kan glädja sina medmänniskor" som J säger när nåt skiter sig och blir till skrattanledning för andra.

I helgen borde det bli utredningar. Ser nästan fram emot det.

Men före det blir det en massa effektivitetshysteri. oy!