Sommaräventyret

Nu börjar det.

En tillvaro av extraknäckande hit och dit plus ett lite mera seriöst tilltag. Jag säger hejdå till ekonomiskt överflöd för att i stället få tid att läsa och skriva och ta det lugnt. Ja. Jag ska ta det lugnt. Det blir mitt äventyr.

Och jag är så glad åt att ha en sådan exemplarisk person (hej du) att inspireras av när det gäller att chilla och att säga fuck that åt absurda måsten. Varje kväll får jag höra hans röst och varje gång inser jag (bland annat) att jag gör så sjukt många saker som jag faktiskt inte alls behöver göra. Jag gör dem inte i onödan men ändå förgäves om vi snackar i lycklighetstermer. Varje gång jag tryckt på röda luren ser jag framför mig en tillvaro som mest handlar om frukost, böcker, film och mys. Det behöver inte vara svårare än så. Jag behöver inte ställa upp på alla möjliga projekt, fastän det är lockande och kul. Det jag däremot strängt behöver göra är att chilla och säga fuck that åt onödiga göromål.

Och det är just det som är planen för sommaren. Att njuta.

Som bäst är njutningen att få vakna till att två väldigt små människor tränger sig in under mitt täcke för att klättra och gosa. Små svettiga fingrar som petar på mitt halsband, en tanig arm som vill ge en kram. En morgonvinglig storebror som vill berätta om varför just hans lillasyster är sötast i världen. För att hon är så mjuk. Och har det där håret.

Jag har det bra.