måndag 30 november 2009

Ja just ja!

Detta hände ju också idag!

Björn vigdes till biskop.

Detta är grund till stor glädje för mig.
För att jag vet att han är en himla bra typ,
som kommer att göra sitt bästa för att
vanliga människor
ska få våga känna sig burna.


(PS. Det är nånting oerhört fint med att biskopsskruden är lite för stor för honom. Det syns om man jämför med de andra herdarna i bakgrunden. DS)

Får man sova nu?

Å…h, om jag bara inte glömt minneskortet till kameran idag.
Det har varit en sån vacker dag.

En skara människor klädda i albor, alla med en Uppgift.
I Domkyrkans valv bortom valv oändligt.
Fniss i sakristian.
S-T tog hand om högmässan före, den finska.
Mitt ansvarsområde var den svenska.
(Det är allt tur att det finns två av oss, så att vi kan täcka åtminstone en del av Å…bo. Vi borde få in lite dotterverksamhet, så att vi kan täcka frikyrkorna och international congregation också.)
Hon är så himla vacker i alba, ni skulle ha sett!
Och Stora E då, så underbar, i sin konfirmand-alba, med konstig slits och löskrage. Och specialfunktion för tändstickorna. Hon var helt ljuvlig just då, när hon kom på att man kan gömma dem i ärmen. Och skaka lite.

Och tänk att jag fick luncha med ljuvliga M!
Som är så vis och trygg och bra.
Som slänger engelska uttryck omkring sig, med gracè.

Och att jag hann studera lite, läsa ett kapitel Hauerwas.
Jag förstod väldigt lite. Det handlade om America and postmodernism and Church

Och sen fick jag glögga med Stora E, på ljuvliga rento.
Vi har planerat systematikernas julfestprogram (som blir jättebra!) och jag gav E en sammanfattning av vårt samtal i punktform.
Tänk om man alltid skulle göra det.
Ush vad äckligt.

Men det som jag allra mest undrar här när jag kontemplerar min dag är:
Får man sova nu?

söndag 29 november 2009

Breackie

Så här gör jag sällan:
Stiger upp tidigare och gör pannkakor till frukost.

Advent!

Jee, i morgon får man sjunga Hosianna Davids son och få lågstadieflashbacks av femmansexans klassrum dit alla samlats på fredag morgon. Och lärarinnan Sorenza med zeta driver tramporgeln skoningslöst medan vackra lärarinnan Eva tänder ett ljus och alla barnen skrålar Hosianna.
Hoppas de fortfarande håller på med den traditionen.

Anyways.
Jag har gjort en adventsljusstake.
I morgon vid frukost-tid ska det första ljuset tändas.



Oj vad advent är bra.

Sara Isaksson – Bereden Väg

(PS. S-T sa just att Lapsikuorot pitäis ehkä kieltää, när jag spelade Vikingarnas julskiva med barnkör åt henne.)

lördag 28 november 2009

Teologi som näst bäst


Jag känner mig som mest seriös när jag sitter med vännen paint och förtydligar teorier. Då känns det allra mest i maggropen att kanske man skulle bli forskare.
Då är teologi som näst bäst.
Som bäst är den när man sitter med E eller N eller S-T och funderar att
kanske man ska
bli P ändå.



William T Cavanaughs teori om The Myth of State as Savior. Två olika sätt att bli "en enda kropp". Djup symbolik där. Det handlar om hur vi ska få världen att funka. Och om hur staten suger märgen ur oss.
Klicka för större bild.

Såhär många

Såhär många bloggar läser jag på daglig basis.
Helt sjukt.
Hur hinner jag?

Emma!
för att hon:
-är min vän
-är rolig
-skriver ohämmat
-nämner mig ibland (bestiselle!)

Jenny
för att hon:
-är Emmas kompis (->jag är nyfiken)
-skriver om böcker och katter
-är ofantligt träffsäker

Karkki
för att hon:
-hälsade mig välkommen när jag började blogga på Papper
-har Bilderna och Inspirationen
-ger perfekta iakttagelser

Peppe
för att jag:
-fascineras av hennes gravid mage-bilder, vars objekt alltid är mycket plattare än min icke-gravida variant
-älskar att läsa korta iakttagelser

Matts
för att han:
-har stil, livslust och bilder
-bloggar från Vasa (min sommarstad)
-inspirerar till loppisbesök på de sunkigare ställena

Cillah
för att hon:
-kommer från samma håla som jag (both present and past)
-har ett hem som jag har bott i (bilderna framkallar nostalgi)

HejpådigHenrik
för att hon:
-skriver brutet
-skapar dröm-atmosfär

Underbara Clara
för att hon:
-har Bilder och Inspiration
-gör Norrland fascinerande
-ryter ifrån

Niotillfem
för att hon:
-har vackra bilder som man blir helt matt av
-verkar vara så himla rik och ha råd med en massa härliga grejer
-reser överallt och gör varje stad tio gånger vackrare


Sådär.
Oj. Nästan pinsamt många bloggar.
Och det finns fler.
Men då hamnar vi ut ur daglig basis-boxen, och det vill vi inte.
Inte idag.

fredag 27 november 2009

Söndag snart

Då ska jag sannerligen återerövra världen.
Det är så många som jag inte sett på evigheter.

Och jag ska få assistera.

Sånt är väldigt fint.

Karantänen bruten

Jag var till butiken idag.
Ett barn hostade på mig.
Jag hade lust att hosta tillbaks.
Men lät bli.
Sjuka barn är så sorgliga.

Skriv under här föresten, de e jätteviktigt.
(Annars kommer snart Din pluggplats nummer ett att vara hotad!)

Kvällsreaggae

eller vad vet jag, det här kanske inte alls är reggae.
Men det struntar jag i, jag använder ändå mina reggae-moves när jag dansar till Asa.
Asa – Fire on the Mountain

När jag gjorde min kombinerade kvällsdans-tandborstning kom jag att tänka på denna kungstanke:

Jag blir alltid lite beklämd
när jag tänker på människor
som inte använder kalendrar.

Det känns som att jag borde skriva in deras grejer i min kalender också, och hålla reda på det åt dem. Jag tänker på alla saker de går miste om. Och jag blir alldeles yr när jag försöker fundera ut hur jag ska få rum med ännu mer saker i min kalender.

Men sen kom jag på att jag inte är världspolis, eller världsmamma.

Folk måste få sköta sig själva.

Godnatt!

torsdag 26 november 2009

Totoro

Ni kanske vet att jag bor med S-T.
Men ni kanske inte visste att vi inte är ensamma.
Här bor nämligen också Totoro,
och hans lilla vän
Pikku Ystävä
(som mår dåligt).

Igår var det Lady R:s födelsedag, och Totoro ville gratulera.
Det såg ut så här:







Mitt livs nördigaste present

och det absolut vackraste en karantän-tös kan få.

Noggranna instruktioner över msn.
Ett diffust medlemskap i Steam, en spelmetropol.
Och ett av världens bästa spel i gåva.
Jag hade redan filat lite på demoversionen, och hittat luckorna i den.
Och tänk:
den fullständiga versionen
(den man betalar för!)
i gåva.

Jag har nog aldrig fått en present på det här sättet förr.
Och utan självklar anledning.

Tänk att jag har en vän som vet att.


För att ni ska förstå vidden av detta:







onsdag 25 november 2009

AA

Dagens höjdpunkt:
Aku Ankka trillade in genom postinkastet.
Nästan perfekta 15 minuter följde.

Men sjukan fortsätter.
SVIINON.

Feber och svett.