onsdag 17 september 2008

Skönhet och barn/bröd

Vitsi vilken skön stund. Teologi bortom det kyrkliga visade sig vara hur bra som helst. I'm on fire. Det här blir bra.


Jag har en bulle i ugnen!
Nehej.
Jag har nybakt bröd i ugnen
och det ska tas ut om 3 minuter.

Det var skönt att traska hemåt efter föreläsningen. Med Stora E och Stora O (Ja, det finns en sån också). Mysiga människor. Härligt att känna känslan att det finns människor vars tankevärldar rör sig rätt nära mina, till och med puffar till varandra ibland. Kanske busar lite.

Nu ska barnet ut.
Nej!
Brödet.

Vilka lapsusar.

tisdag 16 september 2008

man borde kanske äta

Ooh.

Vilken dag.
Kafka-seminarium.
Varför sitter folk tysta på seminarium? Varför svarar de inte på enkla frågor, samtalstriggare. Varför flyttar de sig vartefter lektorn sätter sig, så att de kan sitta så långt bort från henne som möjligt? Å„r det normalt beteende eller är det jag som har en konstig syn på respekt?

Religionshistoria, konstruera din egen religion!
(Vå religion hade nåt med klorofyll och nakenhet att göra.)
En kille i min grupp fick konstiga skrattanfall som inte var roliga.
Svinenkelt.

Nu ska jag baka bröd, och sen drar jag iväg till öppna universitetet. Teologi bortom det kyrkliga.

Det blir nog bra i slutändan.

söndag 14 september 2008

Uppdraget

Åter, läs Stora E.
Fem nya uppdrag har dykt upp.
Jag ska lära mig en dikt utantill. Vad ska du göra?

Nu lyssnar jag på The Ark och tänker på mitt kandidatarbete.
Do Do Do DO, what you wannado. Do do do do what you have to do. Do do do,  let you're heart decide. That's all there is to find.

Och jag tänker: ja.

lördag 13 september 2008

Sangria baby

Intryck, i massor.
Här sitter jag med sangria i vit version. Känner mig lite som en desperate housewife. Dåka mitt på dan, tänka sig.

Nu har vårt hem uppvisats och invigts. Festfolk åt alla håll i vårt hem. Alla hade gjort sitt bästa och Sånt uppskattas ju alla gånger.
Underbara gåvor. Tänk, en korg med allt vi behöver, dekorerad med en (förhoppningsvis) stulen fjäril. Och en underbar stor bricka, så att S-T och jag kan överraska varandra med frukost på säng när vi känner för att vara lite fina mot varandra.

Sen fick vi ett kollektivt släng av go wild, vilket resulterade i att vi äntrade Bar Corona, the local räkälä. Kul. Vi fick blickar, odiskreta. Kampen om jukeboxen gick mellan Irving och Rammstein. Kraftmusik, jag kunde självklart inte låta bli att visa mina diggnings-förmågor. Biljardbordet var omöjligt att erövra av de inbitna proffesionella gästerna. En av dem hade världens största bältesspänne. Filten förklarade att den innehåller en utvikbar teve. Och det förklarade en hel del.

Tänk att få vakna utan väckarklocka. Mhm.
Vi var mysiga med S-T och peeda iväg till Aura Street Market. Cool. Och ett loppis på Dynamo, som var hur givande som helst. Sneakers, en vit rock-klänning och en tröja med Johnny & Jerry, mina favorithatobjekt.

OCH, vi hittade en vän åt Totoro.

Snart kommer R hit för att låna kläder, och mysa, förhoppningsvis.

Ps. Det är nån som gifter sig i Mikaelskyrkan, jag och S-T glor ohämmat. Ds.


måndag 8 september 2008

Nån form av manifest

Nej nu. Nu får det vara nog. Jag är upprymd över fördämda tankar som fått nytt flöde av en bok jag impulsläser;  Det kallas manshat av Karin Holmberg.

Det är skönt att läsa henne. Hon säger det som inte får sägas, det som folk påstår att inte längre är aktuellt. Problem som muka är gamla och avklarade. Men det är nåt som banne mig bränner nu. Just här och just nu.
Det är feminism, ja.
Jag är feminist, ja.
    Och hej. Jag är trött på det här. Jag är trött på att släta över allting, med att ha överseende.
    Varför ska jag acceptera att de tidningar som säljer mest har halvnakna kvinnor på omslaget?
    Varför ska jag tycka att det är okej att H&M:s underklädesreklam målar upp en kvinnobild som sätter skyhöga krav på mig som kvinna? Jag borde tränaträna, men inte få för stora muskler. Jag borde bantabanta, gärna så mycket det bara går. Gärna bli lite anorektisk. Jag borde vara sommarbrun året runt. Jag borde vara hårlös nästan överallt. Jag borde ha en utmanande blick och perfekt hårsvall. Jag borde ligga där på satinlakan i guldfärg och bara vänta. Tråna.
MEN HEJ! Skärpning.
Sluta acceptera.
   

söndag 7 september 2008

Något sevärt

Att beklaga sig kan, i den konstigaste av världar, faktiskt bära frukt.


Detta skulle bevisas i dag när jag lade i gnäll-växeln:


 











 


Definitivt värt sina ca 45 minutrar.
F vet tydligen vad som behövs.

lördag 6 september 2008

Mamma

Mamma e här. I Å…bo.
Hon hjälper mig med soffor och mattor.
Jag hjälper henne med tunga utställningsdockor klädda i folkdräkter.
Sen leker jag folkdräktsspecialist en stund innan jag far och sover en stund i mysrummet.
Jag fryser och känner mig sjuk.
Jag skriver ursäkta- och förklaringsmejl.
Jag försöker bli glad av faktum att jag just roffade till mig två gratis böcker från Varsågod, ta- bordet. De homosexuella som kyrklig spelbricka, och Den ensamma tron. Böcker som skulle intresserat mig oerhört för bara några månader sen.
Nu läser jag Det kallas manshat.
Och det känns lite tryggare.
Inga krav på att mitt liv ska ha en större mening. Något större, viktigare och insiktsfullare än att bara vara löjligt glad åt de små sakerna.
Snart ska mamma hämtas.
Då borde det bli mat.

torsdag 4 september 2008

Those days too

Ångest, kris, krash.
Jag är omtyckt, rolig och smart. Men det kan jag ju bara inte tro på. Så enkelt får det ju inte vara.
Människan är en idiot.
Att göra saker svårare än de är, att inte kunna tro gott om sig själv. Att inte kunna bara vara.
Idiotiskt.

Och i kväll borde jag befinna mig på Onnela.
Absurdt också.

Bara för att få er att tänka på vitsippor

Lyss!

Oj, nu har jag verkligen något att rekommendera. Gör ditt liv roligare och meningsfullt och värdefullt och fullt på alla möjliga sätt. Läs vad stora E  skriver om Uppdrag.

Jag ska bjuda en främling på bio.

onsdag 3 september 2008

Att bo med nån

Jag kom på att jag inget förtäljt om mitt nya boendetillstånd. Så nu ska jag göra det, för det är värt att talas om.

Jag och S-T har bott tillsammans nu i snart hela två veckor. Och vi börjar få in våra rutiner. Jag tycker om rutiner.
Tänk så skönt, att inte behöva vara ensam. Att kunna säga nähdään kotona när vi säger hejdå. Att inte vara ensam när man muka ska förstå hur ett modem funkar. Att ha nån där när grannen petar in konstiga lappar.
Att fråga hur nåns dag har gått, att ha nån som orkar höra på om min. Att ha nån som inte blir sur, utan skrattar, när jag rullar på mjuka mattan och ojar mig över att alla bara bryr sig om sig själva, ingen bryr sig om mig.

Nu allmänbildar hon sig, ser på en dokumentär om Guantanamo.

T
a
c
k
Tack, tack, tack.

tisdag 2 september 2008

söka arbete

Moi,

olen tässä teologianopiskelijana jo pitkään tarkkaillut liikkeenne, sekä koko kapitalismin, täysin moraalitonta menoa. Ajattelin tarjota valaistunutta palvelua teille. Tehkäämme yhdessä xxxx-liikkeestä moraalin ja puhtoisen elämän päämaja!

 

Jag och Ziv sitter och skriver arbetsansökan. Jag har svårt att veta vad "vapaamuotoinen" betyder.

Ge mig arbete.